Minska dataintrången i vården

Min andra motion till höstens landsmöte rör dataintrången i vården. De alltför många kränkningarna av integriteten som görs via obehörigas läsande av journaler har tack och lov fått allt mer uppmärksamhet i media, bland annat i form av Sanna Raymans ledare i SvD och bevakning av intrång, som i Norrbotten och Skåne. Integritetsdebatten kretsar ofta kring stora frågor som FRA och dylikt, men integritetsfrågorna behöver även, och i högre utsträckning än idag, föras kring de kränkningar som sker nära vardagen.

Minska dataintrången i vården
Förslag till beslut:
att i avsnitt 3.3.3 punkt 4 ändra andra meningen till:
“Grundregeln ska vara att patienten har lättillgänglig åtkomst till sin journallogg och journal, och bestämmer vilka som ska få ta del av den.”

Det är i det vardagliga som medborgares integritet kränks som oftast av det offentliga. Ett sådant exempel är vårdjournaler.

Granskningar av journalloggar visar att kränkningar av den enskildes integritet sker regelbundet. Obehörigas intrång i journaler är vanliga i medialt uppmärksammade fall, men det förekommer även att partners eller älskares journaler läses. Offentliga personer, bland annat politiker, är särskilt utsatta. De stickprovskontroller som görs fångar upp en del fall, men fortfarande sker alldeles för många oupptäckta integritetskränkningar.

Det finns flera tänkbara sätt att minska dataintrången, exempelvis genom att medborgare alltid får hem brev eller sms när journalen har öppnats eller att patientens medgivande behövs för varje enskild öppning av journalen. Den enklaste åtgärden för att stävja intrången är dock att göra det enkelt för medborgare att själva ta del av sin journallogg och kunna granska vilka som har tagit del av den. En sådan kontrollmöjlighet ökar även medborgarnas känsla av trygghet och kontroll över sina personliga uppgifter.

Det finns en rättighet att ta del av sin journallogg, men det är ofta besvärligt. Det kan exempelvis kräva att signerade papper med begäran om utdrag insänds till landstinget eller liknande, som skickar ut journallogg mot en kostnad. På sikt bör journalloggen finnas läsbar på nätet, men en rimlig lägstanivå på kort sikt är att medborgare med ett enkelt knapptryck efter e-legitimering, eller via ett sms, kan begära att få sin journallogg hemskickad kostnadsfritt. Journalloggen behöver då dessutom vara utformad på ett lättförståeligt sätt.

Den i partiprogrammet förslagna rätten att ta del av sin journal borde därför utökas till att medborgaren ska ha lättillgänglig åtkomst till såväl journal som journallogg.